onsdag 29 maj 2013

Plantbytardag på lördag 1 juni

Ta med era plantor så ses vi vid den bruna raststugan kl11. Jag har tomater, squash och gurka bland annat:)

söndag 5 maj 2013

Gemensamma redskap

Nu är de gemensamma redskapen nyslipade och fixade. Matnyttig information kring redskapen finns strax i containern. Undrar ni något kring redskapen/har förslag så kan ni kontakta Max på lott 91.

torsdag 2 maj 2013

Trädgårdsdagar på Liseberg


Tips! Förutom våra egna fina städdagar kan man besöka Lisebergs trädgårdsdagar i helgen. Fredag till söndag.http://liseberg.se/sv/hem/Nojesparken/Tradgard-och-kultur/Tradgardsdagarna/

onsdag 1 maj 2013

Plantbytardag i juni

Såhär ser det just nu ut i mitt fönster, som vanligt för mycket av flera sorter. Det ska bli kul med plantbytardag i juni!

Snokägg

Så här ser den hotade snokens ägg ut, den lägger dem ofta i komposten för de behöver värme för att kläckas, var rädd om dessa:)

Sammanfattning Kompostkurs på Botaniska 29/9-12


Kompostkurs sammanfattning

ALLMÄNNT

-ju större kompost desto bättre

-i början kan man behöva tillföra microorganismer, tex en del gammal kompost

-60-70 grader är en perfekt temperatur, ju varmare desto mer aktivitet

-händer inte mycket på ytan

- Komposten blir klar på 1 år, sen får den eftermogna med en presenning över i 2 mån

-lägger man ett jordlager över den utlagda komposten behöver den inte eftermogna

-en bra kompost luktar inte

-en bra kompost har motsvarande en urkramad tvättsvamp i fuktighet

-Kompostmull är inte jord, för att det ska vara jord ska sand och ler till

-          Vänd komposten 2-3 ggr /år

-          En trädgårdskompost ska vara isolerad för att det ska gå snabbt, den kan täckas med text en trasmatta men ej med plast för det kan bli syrebrist

-          Tillgång till syre är viktigt annars blir det gaser (det börjar lukta illa)

INVÅNARE

-          I komposten lever lövmask eller dyngmask, hittar man daggmask är det för torrt

-          Dyngmask transporterar syre bättre än daggmaskarna och angriper färskt och halvruttet material

-          En liten vit prick som kravlar=hoppstjärt proffs på det halvruttna

-          Enkyträer är också bra för komposten

-          Gråsuggor, tusenfotingar och enkelfotingar gör inget för komposten men gillar snigelägg

-          Jordätare äter också sniglar

-          Om lövträd fälls -låt ligga, barnkammare åt snigelns fiender

-          Möss och igelkottar gillar värmen, de och paddor gör varken till eller från

-          Grävlingar vänder på komposten

-          OBS!! Snoken lägger ägg, VAR RÄDD OM DESSA! Snoken är hotad. Äggen är 5 cm, vita och spolformade

INNEHÅLL

-          Viktigt att få en näringsbalans i komposten, det ska vara 25-30 ggr mer kol än kväve.

-          Färskt gräsklipp är 20 kol och 1 kväve, hö är förhållandet 80/1

-          Trädgårdsavfall 40-50 kol och 1 kväve

-          Lägg inte i för mkt grenar, de tar 7 år att bryta ner för en kompost och kan torka ut den då de släpper in luft, ska man använda grenar så lägg dem längst ner

-          Aska? Lite grann är alltid bra. Om det är för mkt blir det för hög pH och masken trivs inte

-          EJ GRILLKOL!! Det är giftigt

-          Väldigt bra att lägga ogräs på kompost då de växterna är grymma på att ta upp näring och man då behåller den näringen i systemet. Ev kan man lägga dem i en spann med vatten för att minska risken för spridning innan man lägger dem på komposten.

-          Lägg ej i kokta grönsaker, animalier eller frukt med tjockt skal

-          UNDVIK PARKSLIDE GENERELLT OCH SPECIELLT PÅ KOMPOSTEN

-          Lägger man på ett hekto snigel man haft ihjäl får man kompsensera med 6 kg sågspån för balansen, snigel innehåller oerhört mkt näring

-          Tång är bra att lägga på, hästgödsel är dålig, för mkt näring i gödsel

-          Innan komposten läggs ut så såll den genom ett tråg eller ett hönsnät med maskvidden 8 mm, de partiklar som är större än så kan bli starten till nästa kompost.

Finns en mängd olika komposter, en sak att tänka på är att det är bra att ha 2 st så att man kan varva, tömma en per år och ha eftermultning i den andra.